Vi får visst ingen julklapp från jobbet i år. Faktum är att det känns lite trist.
MEN vi får 4 stängningsdagar istället för 2!
Vår "friskvårdshalvtimme" som vi har per vecka kommer att tas bort.
MEN vi kommer att få 1000 kr istället för 600 kr per år för friskvård (tex. gymkort, yoga etc.)
Man kan väl säga att det hela går med plus minus noll för vår del och hade jag inte älskat mitt jobb så mycket hade jag nog varit rätt piss!
Jag tror inte det är många som förstår vilket jobb vi gör!
Vi har en halvtimmes rast per 8 timmar.
Vi kan inte gå ifrån, koppla av eller släppa fokus under dagen eftersom vi hela tiden är fokuserade på barnen, för deras säkerhet.
Vi äter gratis mat förvisso men då ingår stress i form av tidspassning samt att barnen behöver hjälp. Maten har varmhållits länge och spott och snor ingår oftast i en portion.
Vi har hand om planering av pedagogisk verksamhet, portfolio, vikarieansvar, kontakter med städ, sophämtning mmmm. som inte alltid fungerar tillfredsställande.
Vi får inte ta in vikarier om någon är sjuk, då ska vi lösa det i huset eller försöka få tag på personal från annan fsk. Och ringer vi vikarie är det inte säkert vi får någon.
Slutar jag halv fem får jag vara beredd att jobba till efter sex.
Sist men inte mins dras det in på allt. Än så länge har vi papper och pennor till barnen men det finns fsk som inte har råd med det.
Vad läggs då pengarna på i kommunen? Design, storbildsskärm i centrum och en massa lampor i träden. Jättevackert, det kan jag hålla med om men ändå en skev prioritering!
Men mitt i allt detta...
På morgnarna möts jag av goa kramar, trevliga föräldrar, kollegor som bryr sig och har humor!
Jag kan när jag vill busa till min tillvaro.
Jag kan sätta mig ner på huk, räcka ut armarna och få ärliga kramar av det finaste som finns!
Att höra sitt namn ropas av glädje... Hur underbart är inte det!?
Vilken högre kommunsnubbe får allt detta ärliga och härliga? HA! De kan dö i förtid på grund av för få kramar! ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar