Casper impade på veterinärerna, precis som har brukar ;)
Vi fick vänta i ett rum runt 20 minuter för jag var lite tidig och veterinären lite sen. Casper spatserade under tiden runt i rummet och satte sig tillrätta vid glasdörren för att se vad som hände utanför.
Veterinären kollade hans ögon och lyssnade på hjärtat medan Casper mest mös med henne och mig. När hon skulle ta blodprov fick hon bara två rör innan det slutade rinna så hon kallade in min favoritveterinär (som enligt mig utstrålar ett otroligt lugn hela hon!) som hjälp att ta blod i andra benet. Fyra rör tog de och Casper pep som en kattunge och kråmade lite men skötte sig fint! En cool katt tillade de!
Hans lever- och njurvärden var bra och det var dem jag oroat mig mest för!
Han låg lite högt i blodsockernivå så nu ska han ha liiiiiiiiite mer insulin om morgnarna (=1 enhet).
Har även oroat mig lite för eventuellt kommande blindhet, sår som "äter upp sig själva" och annat som kan drabba diabetiker men nu fick jag veta att i och med att en katt inte lever så länge hinner detta inte utvecklas, och det känns skönt att veta.
Innan veterinären kom la jag Casper på rygg och masserade hans tassar och ben, vilket han älskar. Kan tänkas att det var därför han var så himla lugn hela tiden! Men han har ju sin inre egen trygghet att tacka också!
Min älskade tasseman! <3
