Dag 12: I min handväska

I min handväska bor en skum liten figur med grön hud och lila hår. Vi kan kalla honom Sviro eftesom han inte vill att hans riktiga namn kommer ut.

Det är inte så lätt att få syn på Sviro ty han gömmer sig ofta bland kvitton och snorpapper längst ned på botten av väskan. Har dock sett honom vid några tillfällen, bland annat när han vid ett tillfälle åkte skridskor i Vaselinburken. Det var en syn vill jag lova. Ska jag vara ärlig var han inte ens duktig! Men det törs jag inte berätta för honom för då blir jag väl biten i fingrarna nästa gång jag rafsar runt i väskan för att hitta nycklarna som alltid lyckas försvinna, hur liten väskan än må vara. Jag har funderat på om Sviro även har något med detta att göra...

En sen kväll såg jag även honom roa sig med att hoppa från kanten på väskan ner i det mjuka fodret men när han fick syn på mig kilade han kvickt undan. Denna gång hade jag lämnat ett par avdankade strumpor i väskan så jag undrar om han inte var lite hög just då... Det kan inte vara lätt att leva i en handväska... Man vet ju aldrig vad tjejer kan behöva ha med sig på nån tripp... :O

Kanske är jag ensam om detta men jag befarar att fler av er har en liten figur i era väskor.
Jag antar att ni alla någon gång varit med om att pengar ni har i väskan drastiskt minskar utan att ni direkt kan sätta fingret på vad det är ni har köpt. Då kan även ni ha fått med er en Sviro vid senaste väskköpet.
Visst är det lite charmigt så länge du inte blir biten... Men passa fingrarna och se till att hålla väskan fri från skräp och löst liggande sedlar! En Sviro är inte att leka med, men han hör liksom ändå till på något sätt!

Om ni ser honom... Hälsa!

Tack!

Att livet kan förändras i en handvändning det vet vi ju...

Nu kan jag ge, ge och ge!
Små änglar ska ha det bra. Deras vingar ska spennas ut och testas, hela!

Jag är så glad just nu!
Det blev som det blev... Och nu betyder små fragment av lycka så mycket för en del. Jag är en pusselbit i det hela... Och det är jag LYCKLIG över att få vara!

Tiden...

Ja, var tar den vägen?

Snart dags att fira nyår... igen!
För tredje året i rad firas det här hemma med Andreas, Sara och Nicholas! Vi har alltid så kul ihop! Trerätters middag, skrivstafett, sällskapsspel och skumpa vid 12-slaget... Mysigt i glada vänners lag, precis som jag vill ha det!

Året som gått har verkligen gått... Eller rättare sagt rusat!

• Jag har varit på fyra bröllop, bland annat min egen mors vilket jag aldrig trodde skulle inträffa!
• Jag har varit på dop. En av mina äldsta vänners yngsta son döptes.
• Jag har träffat många nya människor!
• Jag har fått ta del av permakulturens fantastiska skapande och möjligheter.
• Det har varit en kämpig period på jobbet där vi kom varandra otroligt nära och även om utgången var den jag inte förväntat mig blev vi otroligt starka tillsammans!
• Jag har sett hur ett barns liv kan förändras i en handvändning och vet att ibland är det inte som det verkar...
• Casper har haft sin diabetes i ett år i januari... Han har sedan dess fått sprutor morgon och kväll. Jag ångrar inte en sekund det passande som det har fört med sig. Han är en helt fantastisk katt och han mår bra av sprutorna och är sååå duktig! Jag vet att det när som helst kan vända... därför försöker jag leva varje dag med honom som en evighet. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket ett djur betyder för mig!

Detta år har fått mig att växa som person... Jag känner min egen styrka (och har fått den bekräftad), känner mig behövd och älskad! Jag har fått bekräftelse som styrkt mig enormt!

Bakom mig ska jag lämna min slöhet!
Jag ska bli bättre på att göra saker i tid och komma igång med min träning!
Jag ska fokusera på en sak i taget på jobbet... Det blir mer gjort då!
Det kommer att bli ett år fyllt med möjligheter. Jag har en chef som ser och som uppmuntrar mig för att jag är den jag är och det ska jag leva upp till.
Samtidigt får jag inte glömma att koppla av och umgås med mina fina vänner och min underbara familj! Jag hoppas på lite händelser där med :)

Well... Snart är det dags att leva upp till allt dettta... Bara tre dagar kvar nu!

Mitt liv...

min saga!

Har nyss varit ute i skogen ca en timme! Jag saknar lugnet och tystnaden! Längtar efter den dag då jag flyttar hem till landet igen!

Julafton firades i Skråmsta. Casper och Sally fick följa med... det är bara bra för dem! Casper behöver stimulans och Sally behöver lära sig känna sig trygg i sig själv, var hon än befinner sig. De var ju dessutom tvungna att följa med, med tanke på Caspers diabetes.

Klockan 15 tittade vi på Kalles jul och efteråt blev det MASSOR med mat! Massor med fisk! Mums! Jag är inte så glad i potatis, prinskorv och köttbullar... Det är bara trist! Det bästa är fisken och skinkan... Tur vi allti har mycket fisk på våra julbord! Syrran hade med sig ål och det var tur för det var slut när jag skulle handla det :(

Efter maten kom tomten... Och när han gått avvaktade vi en stund och sedan delade vi ut julklapparna vi hade under granen. Jag fick finfina handdukar av den person jag skulle få julklapp av!
Brorsan och hans tjej var kvar till efter 12. Vi satt och småpratade och hade det mysigt! Alla blev trötta så när de åkte gick jag och la mig.
Det blev en alldelens lagom julafton!

Det blir ju nyårsfirande nästa helg
och födelsedagsfirande helgen därpå så jag är nöjd med gårdagens "lagom".

Jag öppnade julklapparna från pappa+sambo samt farmor i torsdags kväll. Då fick jag kaffebryggare, termos, cholkad, pengar och en prydnadsängel så nu kan jag brygga GOTT kaffe när jag fyller år!

Det var min jul... Nu ska jag gå och vara lite social!

GOD FORTSÄTTNING GOTT FOLK!

Jag önskar Er alla en riktigt GOD JUL!

dag 11: Mina syskon

Jag har inga biologiska syskon men när jag föddes hade mamma och pappa labradoren Kitty. Hon blev självklart en syster! Och vilken syster sedan! Hon lärde mig simma... Förvisso hundsim men jag flöt och tog mig framåt. Jag har aldrig varit osäker i vatten, för hon ÄLSKADE ju det! När jag var ledsen kröp jag upp till henne... och la mig utefter hennes mage.
På nästan alla foton på mig som barn ser man Kitty, eller åtminstone en svansspets i kanten på fotot. Hon var alltid nära!
Mycket forskning säger ju hur bra det är för ett barn att växa upp med just en hund... Och det kan jag ju bara styrka! Barnen lär sig MASSOR och hunden förstår en hel del! Ett samspel och en realtion som fungerar utan ord och materiella ting!


Eftersom mina föräldrar skildes har jag med tiden fått fem plastsyskon. Dessa fem står mig nära och vi har ALDRIG behövt kivas om något. Vi är väldigt olika men accepterar varandra skarpt!
Jag är nog mest lik min äldsta plastsyster på "mammas sida". Vi har ett liknande "grundtänk".

Även om jag inte umgås med dem så ofta utan att det är några familjesammankomster vet jag att dem finns där... Nu och alltid!
När jag dejtade en kille för ca 6 år sedan hade min ena bror sagt till mamma: "Om den killen sårar Malin eller kröker ett hårstrå på henne ska han få med mig att göra" Han slapp det ;) men jag vet att han finns där, käre bror!

Jag brukar säga att jag är ett lyckligt skilsmässobarn! Hade inte mina föräldrar gått skilda vägar hade jag nog aldrig fått något syskon. Nu har jag 5!
DET är rikedom!

Dag 10: Det här hade jag på mig idag

Jeans
Linne
Jacktröja
Trosor
Strumpor
Bh
Halsband

Ute:
Kängor
Jacka
Vantar

Intressant?
Nej, det tycker inte jag heller... :P

Snabbis...

Sitter på jobbet och har långrast. Eller rättare sagt 30 min rast + 30 min friskvårdspromenad så jag ska snart ge mig ut.
Jobbar till 19:30 idag. Men ska ta en sväng ner på stan med de sena barnen tror jag. Kan vara skönt för dem att lämna förskolan en stund. Kolla i skyltfönster och på granen på torget kan vara mys! Kanske mata gräsänderna också.

Well, nu ska jag kila!

Dag 9: Min tro

Jag tror på mig själv och det jag har omkring mig!

Religion... Nej tack!

Jag kan dock tycka att naturfolkets tro är den sunda tron. Jag tycker det är fint att be för djur som dödas och att tacka dem. Deras syn på att jorden är till låns och ska vårdas väl till kommande generationer!

Jag är en skeptiker men vill tro på delar av det övernaturliga.
Jag tycker att det är mysigt med spökvandringar och gamla hus där något spännande inträffat! Jag har inte varit med om så mycket men vill gärna tro.

Jag accepterar de flesta religioner men tycker så klart att det går till överdrift både här och där! Hedersmord, Halalslakt, krig och hjärntvättning och så mycket mer... Nej, då står jag hellre fast vid tron på mig själv och de fakta jag har i min omvärld! För då gör jag f*n som jag vill!

Dag 8: Ett ögonblick

Jag nänmer ett ögonblick från gårdagen eftersom det var då det skulle ha skrivits.

Jag började jobba 7:15 och när jag kommer ut från lägenheten, på väg mot jobbet stannar jag till och tittar upp i ett träd. Där sitter någon liten softs vråk ihopkurad och tittar på mig. Hon blir rädd och seglar iväg på tysta vingar... För ett ögonblick var hon där.

Rovfåglar har stor betydelse för mig! De symboliserar vildmark och frihet! Stolthet och knivskarpa sinnen.
Därför blev detta "ett ögonblick".

Dag 7: Min bästa vän

Jag har fler nära vänner!

Jag nämner två även om det finns ett par till som kommer tätt därefter.

Andreas: För två år sedan var vi ett par. Han är alltså ett X som står mig nära. När han gjorde slut bad jag honom dra åt hel...e. Jag är glad att han inte gjorde det för vi har väldigt roligt tillsammans! Vi har samma låga humor, vi umgås med varandras föräldrar och vi kan prata om allt!
Om jag skulle träffa en kille som inte skulle acceptera att jag är vän med ett x är det den killen som kan dra. Jag skulle aldrig lämna Andreas för en annan killes skull. Så enkelt är det!
Andreas och jag kan diskutera, larva oss, sitta tysta tillsammans... Ja, allt vänner gör!
Jag är glad att vi är vänner Andreas!!!

Sara: Är lillasyster till mina två första kompisar här i livet. De är tvillingar och lika gamla som jag. Sara är fem år yngre... När vi var små skulle hon vara med överallt. Jag tyckte hon var dryg och bortskämd. Nu ät det hon som står mig närmast!
Vi kan prata om allt! Eftersom vi vuxit upp ihop i en liten by är hon som en syster för mig! Vi kan bli trötta på varandra, vi kan gnabba lite och vi kan vara ifrån varandra under vissa perioder men när vi ses igen är det precis som vanligt! Min älskade lilla "syster", min gulunge!

Som sagt! Det finns fler där ute. Har dock med tiden lärt mig att välja de vänner som tillför mig energi, inte såna som tar.
Jag har lätt att stifta nya bekantskaper och älskar att träffa nya människor!
Mötet med en människa kan vara storslaget!

Vänner kommer och går. Men en del finns alltid kvar!

Dag 6: Min dag

"Min dag" kan ju handla om vad som helst beroende på hur jag tolkar det.
Men jag tolkar det direkt. Hur min dag varit. Skriver dock om gårdagen eftersom det var då det skulle ha skrivits.

Jag började jobba kvart i åtta... Var lagom seg eftersom jag somnat sent på natten ;)
Det var full fart på jobbet som vanligt. Jag och Martina, samt våra barngrupper gick en promenad ned på stan och tittade i skyltfönster. Nu börjar jag känna att jag litar tillräckligt på min barngrupp för att själv kunna dra iväg med dem. Skönt! Det ger enormt mycket mera frihet!
Jag slutade kl tre och var kvar på jobbet till srax före fem. Jag var ner till småbarnsavdelningen och hämtade upp en liten skrutt bara för att jag inte hade något bättre för mig :) Det var uppskattat eftersom de höll på att städa undan för dagen och ändå skulle komma upp till oss efteråt. Så det blev lite småbarnsgos innan jag vid fyratiden satte mig vid datorn en stund för att leta lite pyssel.

Efteråt gick jag hem till en kompis. Vi drack glögg och åt pepparkakor och pratade om det mesta. Hon har samma yrke som jag så det blev en del jobbprat så klart! :P

En kompis hämtade upp mig sedan och vi käkade mat tillsammans. Sedan läste jag mig till sömns vid elvatiden... Det är sååå skönt att somna med en bok i handen. Att sakta känna hur man flyter bort...
Ja, det var mig dag det.

Det härliga kaoset ;)

Jag är ett pucko... Sitter här mer än vanligt trots att jag har MASSOR att göra!
Härmed beställer jag 28 timmar per dygn... Tomten HALLÅ, hör min bön! ;P

Det ska städas, hämtas gran, tvättas, göras fint på balkongen... Är sällan hemma men katterna kan konsten att stöka till ;)
Jag ska ha sista utvecklingssamtalet plus hinna med planeringstid...
Jobbar till kvart i 7 på torsdag samt halv 8 nästa måndag...
Samkväm hos kollega på fredag, hundutställning i Stockholm samt hinna umgås med Hanna på lördag. Pappa, AnnMarie och farmor kommer på söndag...

Men... Jag trivs med detta trots allt! Mår bra när jag har att göra.
Julkorten är klara att skickas.
All bakning får vänta till jag fyller år om några veckor... jag är i alla fall inte hemma mycket runt jul. Efteråt har jag mer tid (kanske) och då blir det godare :) Ska i alla fall göra kola och baka matbröd samt lussekatter... Åtminstone.

Har nyss ätit ute med Andreas. Nu ska katten sprutas, Spotify på och sedan ska jag plocka lite här hemma. Sedan drar jag vidare.

Trevlig kväll!

Dag 5: Vad är kärlek?

Kärlek är så mycket!

För mig är kärleken till livet och till mig själv den viktigaste för bär jag med mig det har jag lättare att ge och ta emot kärlek från andra!

Familj, vänner, medmänniskor, naturen, djur, och att bara få leva!

Det finns många typer av kärlek! Det viktigaste är att man mår bra när man tänker på det som är kärlek för en :) Kärlek är ett stort ord!

Dag 4: det här åt jag idag

Har jag antagit utmaningen så har jag... Här ska inga rubriker ändras utefter mitt tycke och smak ;)

Första frukost: Tunnbrödsrulle med Edamerost samt Provivadryck
Luciamingel: Glögg och pepparkaka
Andra frukost: Knäckebröd med ost samt varm choklad
Lunch: Raggmunk samt mjölk
Middag: Kyckling, pasta och tsatsiki samt vatten
Kvällsmål: Hårt tunnbröd samt havtornssaft

Bra då var det gjort...

Lucia!

I morse vaknade jag halv 5 och var pigg... Jag låg och räknade kvisthål i taket men eftersom det inte finns några tröttnade jag på det :P Strax före 6 gav jag upp att försöka sova. Jag skulle i alla fall upp halv 7. Jag hade hoppats på att luciamorgon skulle vara lite tidigare men den var visst inte förrän 7...

Men men... Klockan 8 fick jag i alla fall vara delaktig i ett mycket sötare lucia tåg än det på SVT.
Det gulligaste var en av tvååringarna som gick förbi framför luciatåget när vi ställt upp oss och vinkade till alla och sa "Hej hej" med ögon som glittrade!
De sjöng så fint så alla mina småhjärtan!
Vi firade lucia utomhus och efteråt blev det mingel med glögg och pepparkakor.

Efter jobbet var jag ner på stan och fixade det sista till julkorten. Jag beställde helt bedårande julkort från nätet och jag var tvungen att köpa kuvert mm till dem.
Har nyss kommit hem och måste städa... har ingen lust alls men som belöning ska jag sätta mig och fixa korten sedan.
Eventuellt blir det line dance ikväll :)

Well... Städa var det ja...

3. Mina föräldrar

Jag blir varm när jag tänker på dem! Mina underbara föräldrar som alltid sett mina behov, alltid funnits nära och alltid brytt sig!
Jag vet att jag är enormt älskad av dem och jag älskar dem tillbaka av allt jag har!
Jag önskar att fler barn fick sådana föräldrar... Som är just det: Föräldrar!

Jag har haft gränser, jag har haft frihet... Och allt jag har att säga om det är TACK!

Min mamma växte upp i Halmstad och flyttade i mellantonåren till Hedemora. Pappa är född och uppvuxen i Sala.
När de träffades flyttade de till en liten lägenhet men de var sällan där... De var ute, mycket i skogen.
De gifte sig, flyttade till hus, skaffade hund och sedan kom jag.
Som jag nämnt innan skilde de sig när jag var rätt liten. Men de har alltid respekterat varandra och har alltid gjort det bästa för min skull...

Jag har två fantastiska föräldrar.
Jag kan så tydligt se vad jag fått från dem utseendemessigt och beteendemessigt... Tänk att olika likheter så tydligt kan gå i arv!

<3 Jag älskar er mamma och pappa <3

2. Min första kärlek

Hmm...
Minns inte om jag var riktigt KÄR i den första pojkvännen jag hade... Vi höll varandra i handen och kysstes. Vi var till skogen och fångade Salamandrar ihop... Han hittade en hane och sa att det var en prins. Jag frågade om han inte skulle leta reda på en prinsessa till prinsen. Då tittade han på mig under sina glasögon och sa med sin läspande stämma att han hade i alla fall hittat sin prinsessa ;) Lite sött tycker jag... Men jag minns inte att jag var kär... Well, han gick i alla fall den kriminella banan till mötes och jag är glad att jag inte var med då!

Men jag tror att när jag kände kärlek första gången var med den kille jag kom att flytta ihop med, förlova mig med och planera en framtid med. Då var jag nyss fyllda 17. Jag var väldigt naiv då och jag är glad att det tog slut efter drygt tre år. Med honom hade jag aldrig fått växa och bli den jag blev... Tyvärr.
Jag är glad att det tog slut och att jag fick lära känna mig själv ordentligt. Att bo själv, hitta egna vägar och lösningar, välja sina vänner, göra vad man vill...
Det var betydelsefullt för mig!

Lycklig!

Jag är så lycklig över det liv jag har!!!

Jag är omgiven av fantastiska människor som ger mig kärlek och skratt! Föräldrar, familj och vänner!
Jag har en utbildning och ett jobb som jag är nöjd med och som får mig att växa som människa och ger mig utmaningar!

Jag har en mysig lägenhet och sociala, mysiga djur!
Jag är frisk och står för den jag är!

Ibland kryper det i kroppen av lycka... Lycka som bara vill ut! Det pyr i mig! <3

Jag älskar det liv jag lever!
Det jag kan längta efter är att få dela detta underbara med någon. Att få ge en viss typ av kärlek till en människa. Den kärlek som jag inte kan ge till föräldrar, vänner, djuren och barnen på jobbet. Jag vet att den tiden kommer och jag är nöjd med livet jag lever nu.

Var bara tvungen att dela med mig av det... så jag inte spricker :P

LIVET ÄR EN FANTASTISK GÅVA DÄR JAG VILL FÖRVANDLA VARJE DAG TILL EN EVIGHET!

Om mig själv...

Jag föddes som en punkare (Ja, jag kallades "lillpunkaren" av personalen på BB) och efter tiden på BB fick jag flytta hem till mitt hus i Broddbo. Där fick jag möta min syster... En gul labradortik som var två år äldre än mig. Från den stunden var hon alltid där jag var!
Mina föräldrar hade varit gifta några år och hyrde i det skedet huset, som de sedan köpte av kommunen då det är en gammal skogvaktarbostad.
I Broddbo fanns ett gäng barn att leka med... de flesta var killar och det är nog bland annat därför jag blev en "pojkflicka", något som jag idag faktiskt är stolt över :)

Min familj var mycket ute i skogen. Vi tillbringade somrarna farmor och farfars stuga. Där fanns närhet till orörda skogar, forsar och till Dalälven, där jag kom att tillbringa mycket tid.

I "Lekis" var jag rätt poppis, framför allt bland killarna... Jag lekte ju med dem på samma villkor som jag lekte med en tjej! Det var helt naturligt för mig.
Skolan blev en spännande tid! Jag fick inte så bra lärare till en början men lärde mig i alla fall en massa roliga saker!
När jag gick i ettan dog vår hund... Jag vet att mamma och pappa ringde till min lärare och berättade att om jag skulle vara tyst och ledsen kunde det bero på att vi förlorat en familjemedlem... Ja, för så var det. Hon var en av oss! Älskade Kitty <3 Hon gav mig så mycket!
När jag slutade ettan (tror jag det var) skildes mina föräldrar... Det var en jobbig tid för dem! Men de satte alltid mig i första hand och fortsatte att vara vänner! De respekterade varandra och vi åkte på utflykter ihop... De blev vänner!
När jag var ca 14 träffade mamma sin nuvarande man och när jag var 17 träffade pappa sin nuvarande sambo! Med dem fick jag 5 plastsyskon som betyder mycket för mig! Då jag inte hade några biologiska syskon blev dessa händelser något helt nytt och jag älskar dem alla!
Jag kan med andra ord säga att jag är ett LYCKLIGT SKILSMÄSSOBARN!

Well, det här kan bli långt!
När jag var 18 flyttade jag hemifrån.
2003 började jag läsa till lärare och 2007 tog jag lärarexamen!

Jag har nog alltid varit ganska jämn... Jag har fortfarande samma intressen som när jag var liten och mina visioner och ståndpunkter jag har nu har följt mig under lång tid!

Men mer om det kommer under någon annan av punkterna... Detta har redan blivit på tok för långt!
Du som läst enda hit... Bra jobbat! :P

Utmaningen!

Jag antar utmaningen! Jag utmanar... Mig själv för att jag inte ska kunna slinka undan med att jag inte har något att skriva om :P

1. Om mig själv
2. Min första kärlek
3. Mina föräldrar
4. Det här åt jag idag
5. Vad är kärlek
6. Min dag
7. Min bästa vän
8. Ett ögonblick
9. Min tro
10. Det här hade jag på mig idag
11. Mina syskon
12. I min handväska
13. Den här veckan
14. Vad hade jag på mig idag?
15. Mina drömmar
16. Min första kyss
17. Mitt favoritminne
18. Min favoritfödelsedag
19. Detta ångrar jag
20. Den här månaden
21. Ett annat ögonblick
22. Det här upprör mig
23. Det här får mig att må bättre
24. Det här får mig att gråta
25. En första
26. Mina rädslor
27. Min favoritplats
28. Det här saknar jag
29. Mina ambitioner
30. Ett sista ögonblick

Får se hur lång tid det tar innan jag tröttnar... Hehe... Skulle helst vilja byta ut några punkter... men det ska jag icke! ;)

Seeg!

Näsan och ögonen rinner, huvudet känns tungt och jag är seg! Är dock för pigg för att sova men för slut för att ta mig an att göra något mer än det viktigaste. Nu får det vara slut på förkyldningar snart!
Varje gång jag är sjuk tänker jag på hur lyckligt lottad jag är som är frisk i övrigt! Varje gång jag är sjuk tänker jag att när jag blir frisk ska jag komma igån med träningen... Men inte då. När jag är frisk lägger jag inte notis på den biten.
Jag har försoffats det sista året... Det måste bli en ändring! Jag har kvar mitt gymkort och där ingår ju även bad och olika pass så det är ju bara att pallra sig dit... Bara... ;)
Faktum är att förkyldningar har avlöst varandra och det är lite väl mycket att göra på jobbet. men det är ingen ursäkt! Även om jag slutar 19:15 hinner jag med gymmet... Det är bara en prioritetsfråga. Och så som jag tränar är det ingen fara om jag är halvkrasslig. Så länge jag inte har ont i halsen är det ingen fara.

Men nu när jag väl varit hemma har jag ÄNTLIGEN fått arslet ur kärran och fixat spotify... Vet inte varför jag inte gjort det tidigare. Idag har jag i alla fall setat och lagt ihop tre musiklistor :) Det enda som återstår nu är en ljudkabel till recivern för högtalarna i datorn är ju värdelösa... Varför sätter man högtalare UNDER en dator? Praktiskt om jag inte använder den så jag kan vända den upp och ner... Hmm...

Well, nu ska jag strökolla lite på SOS Västkust. Bäst att passa på när de sänder något vettigt för en gångs skull.
Kramen!

Så var det det där med uppdateringar...

Det finns oftast vettigare saker att göra än att sitta här. Men det är kul att blicka tillbaka ibland så jag ska försöka att bli bättre på att uppdatera.
Inget speciellt har hänt, men det har gått i ett. det känns som jobbet tar upp för mycket av min tid just nu... Det är alltid någon sjuk. Just nu är det min tur!
Jag har bara två utvecklingssamtal kvar med ett syskonpar så jag behöver bara sätta upp en dag för dem i alla fall. Sedan kan jag stryka ett sträck över det för några månader.
Jag behöver verkligen sätta fart med Grön Flagg också... Som sagt, jobbet tar min tid... Även när jag är hemma, även när jag är sjuk... Inte bra!

Igår julpyntade jag i alla fall. Adventssakerna har ju varit uppe en tid men nu åkte resten fram. Satte upp sista julgardinerna samt dukar så nu är jag nöjd :) Längtar efter att få hämta årets gran också. DÅ är det jul på riktigt!
Snaaart... :)