Ett hem är där hjärtat bor...

Igår kom jag hem efter att ha varit i Broddbo i 6 dagar... Innan dess var jag ju i Skråmsta i 5 dagar. Kan inte påstå att det är skönt att komma hem till en lägenhet efter att ha fått vara fri på landet ;) Men så är det... En lägenhet är ju bara en mellanlandning i mitt liv. Jag trivs i min lya, men det handlar bara om här och nu. Är även hemma så lite så det går ju ;)

Well... Jag har hunnit med massor i alla fall. Träffat Sara och Angelica, ätit och druckit gott. Umgåtts med pappa och AnnMarie, fiskat (i Leknäs och Möklinta), letat svamp, grillat, träffat hjärtats föräldrar och bror så klart, varit in till Sala som hastigast mm.

De tre första veckorna på min semester känner jag i alla fall att jag gjort någon nytta av. Gillar ite att se tillbaka på semestern och inse att jag inte tagit vara på dagarna. Det har jag gjort nu :) En vecka kvar och då ska jag bland annat gratulera mormor.

Känns helt ok att arbetet står för knuten för jag har även hunnit gå ner i varv och sovit ut.
Men det är en veck kvar ;)

Idag åker hjärtat tyvärr till Norge så nu ses vi inte på ett par veckor :/
Men det är toppen att hans bror har stuga i Möklinta så jag sluppit åka till Stockholm och vara i en lägenhet under sommaren.


På tal om Norge så går många tankar dit ännu! Min plastsyster jobbar där de sprängde men hon har semester... Min fd. svåger mfl. är poils där så de har ju att göra... Hemskt! Ett nackskott på den som gjorde det, tack!
Känner så många som har sina rötter i Norge så det går liksom inte att släppa det som hänt! Tänk så många som drabbats och så många UNGDOMAR som mist sitt liv... Såna som var engagerade i samhället och kanske skulle blivit något bra!
För mig är Norge ett friskt och starkt land men det är ju ingen garanti för att detta inte ska hända!
FY FAN... helt enkelt!!!